Fig. 1
Dette er et havområde der temperaturen synker (klipp fra Google Earth. De grønne prikkene viser hvor det ligger aktive Argo-målebøyer).
Argo-bøyene, over 3200 av dem, er spredt rundt på alle verdenshav. Disse måler blant annet vanntemperatur i forskjellige dybder ned til 2000 meters dyp. I det avbildede havområdet i fig. 1, har temperaturen sunket omtrent siden målingene startet ved begynnelsen av 2000-tallet. Det er her vi har det sentrale området der Golfstrømmen kommer nordover. Dette er temperaturutviklingen i de øverste 100 meter:
Fig. 2
Temperaturutviklingen blir ikke særlig annerledes om man undersøker vannmassene lengre ned:
Fig. 3
Utviklingen av havtemperaturen i området 100 m til 1900 m under overflaten.
Dette stemmer godt overens med observasjoner som viser at sjøisen langsomt har begynt å øke i utbredelse og volum igjen. Den sykliske variasjonen av temperaturen i nord har tilsynelatende gitt oss begynnelsen på en forventet temperaturnedgang.
Fig. 4
Sjøisutviklingen i nord, sammenligning av minimum isutbredelse fra år til år siden år 2000
Vanntemperatur-figurene er produsert ved hjelp av "Global Argo Marine Atlas".
Sjøisutviklingen er hentet fra NSIDC
Artikkelen er også publisert på resett.no
Dette er et havområde der temperaturen synker (klipp fra Google Earth. De grønne prikkene viser hvor det ligger aktive Argo-målebøyer).
Argo-bøyene, over 3200 av dem, er spredt rundt på alle verdenshav. Disse måler blant annet vanntemperatur i forskjellige dybder ned til 2000 meters dyp. I det avbildede havområdet i fig. 1, har temperaturen sunket omtrent siden målingene startet ved begynnelsen av 2000-tallet. Det er her vi har det sentrale området der Golfstrømmen kommer nordover. Dette er temperaturutviklingen i de øverste 100 meter:
Fig. 2
Temperaturutviklingen blir ikke særlig annerledes om man undersøker vannmassene lengre ned:
Fig. 3
Utviklingen av havtemperaturen i området 100 m til 1900 m under overflaten.
Dette stemmer godt overens med observasjoner som viser at sjøisen langsomt har begynt å øke i utbredelse og volum igjen. Den sykliske variasjonen av temperaturen i nord har tilsynelatende gitt oss begynnelsen på en forventet temperaturnedgang.
Fig. 4
Sjøisutviklingen i nord, sammenligning av minimum isutbredelse fra år til år siden år 2000
Trass i målingene hevder de «klimareligiøse» at all isen er i ferd med å forsvinne, og det er vi, menneskene, som har skylden på grunn av våre syndige utslipp av den livsnødvendige plantematen CO2. Av denne grunn kunne det være på sin plass å referere en øyevitneskildring av forholdene i Nordishavet. I 2018 sendte Sverige en vitenskapelig ekspedisjon, der man skulle dra til Nordpolen ved å benytte isbryteren Oden. Dette klarte de til slutt, men her er et referat fra båten, kalt «Veckobrev från Isbrytaren Oden 2018-08-10»:
«….. Det är viktigt för denna forskningsexpedition att vi kommer så långt norrut som möjlig så att man mäter på luftmassorna som har sitt ursprung över packisen i mesta möjliga mån. Andra forskningsprojekt pågår hela tiden såsom iskärnor, CTD, Väderballonger. Vi kämpar med isen som är ca 90-100% koncentrerad, är tjock och kompakt. Detta i mitt högst ovetenskapliga perspektiv som navigatör, men jag har ju varit här uppe förr och inte sett dessa förhållanden sedan 2005. Livet i fartyget flyter på utan problem. Djurlivet är lite vagt.
Navigation
Som jag nämnde i texten ovan har det varit väldigt kompakt is, jag har inte sett liknande förhållanden sedan 2005. 2016, som var förra gången när Oden var så här långt norrut gick det på ca 5 dagar från iskanten till denna latitud med snittfart på dryga 6 knop. Det har tagit betydligt längre tid denna gång och med en snittfart på ungefär 3 knop. Vi är i skrivande stund ca 45 Nm (83km)från Nordpolen. När isen bjuder på detta motstånd blir man som is-navigatör glad, då det konstant varit dystra nyheter om «extremt liten is utbredning i Arktis» «Isfritt i Norra Polarhavet» «isbjörnarna drunknar» «rederier som planerar rutter över Nordpolen». Ja, det är då inga isbjörnar som drunknar här. Det kanske till och med är så att det kan vara svårt att få ner tassarna i vattnet.
Vi är för högt upp på jordklotet för att det ska finnas bra satellitbilder att ta hjälp av, så det som finns till vår hjälp nu är helikoptern. Vi kör ogärna i blindo och skulle vi köra slut på vår helikopter-rek så stannar vi hellre, om inte vädret medger flygning. Att man stoppar då beror på vi faktiskt inte ser om vi skulle köra in i ett område med extremt svår is som kan göra att vi får svårt att fortsätta, vända eller rent av fastna. Jag hade inte tvekat under tidigare expeditioner att fortsätta utan helikopter-rek, men i rådande is-omständigheter är det oklokt. Vi använder faktiskt Odens alla resurser och system för att ta oss fram. Vädret har varit vad man kan förvänta sig av sommaren i Arktis, runt 1-0°C i luften och ca -1°C i vattnet, sikten varierar mellan dålig till riktigt dålig och vid några enstaka tillfällen riktigt fint. Vi måste passa på att flyga väg så fort tillfälle ges, så vi hela tiden vet vart vi ska».
Ytterligere kommentarer burde være unødvendige.
Vanntemperatur-figurene er produsert ved hjelp av "Global Argo Marine Atlas".
Sjøisutviklingen er hentet fra NSIDC
Artikkelen er også publisert på resett.no
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar